Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

113.6m FM

Ovisst hur tre barn drunknade

opinion

Jag är ny här, för vi har precis tagit beslutet att separera. Nu är vi i väntan på allt praktiskt, bostad framförallt. O jag Ovisst hur tre barn drunknade inte ut! Jag börjar fundera på om det är så illa? Om jag vetkligen gjort allt jag kan? Har ni varit hos någon familjerådgivare? Det är en bra hjälp när man separerar. Lättare att diskutera med sin partner när man har en "Ovisst hur tre barn drunknade" person som styr samtalet.

Nej det har vi inte varit. Vi är båda överens om separationen o är inte osams. Man behöver inte alls vara osams för att träffa en familjerådgivare. Vi diskuterade hans boende det var han som skulle flyttavem som skulle boka tiden på banken för att dela upp kontona, hur vi skulle göra med gemensamma presenter från släkt och vänner, julfirande med barnen, vem som skulle "Ovisst hur tre barn drunknade" för olika personer i omgivningen osv.

Sedan kom vi förstås också in på vad som hänt och varför. Familjerådgivaren såg till så att jag inte slog i hjäl min man då utan höll mig skapligt lugn.

Men det var bra ändå att vi pratade om det. Jag fick reda på en del som jag behövde veta. Förmodligen skulle det vara bra för oss att åtmindsrobe prata om varför, men har redan föreslagit det och mannen sa nej.

Det var iofs innan jag tagit beslutet om att vi skulle sära på oss, detta var som ett förslag till förändring, räddning. Jag tampas mest med detta att inte få sätta igång med det jobbiga. Jag vet att det kommer vara astufft, jag vill bara börja så att set tar slut liksom!! Finns det nåt sätt jag liksom kan förbereda mig mentalt på?

Jag är liksom rädd att jag gör fel också, tidigare har jag velat lämna men sen ångrat mig när jag insett hur ensam jag är. Dett är iofs typ 10 år sen… Har du gått igenom allt redan? Lämnade du eller var ni överens?

Vi var inte överens om någonting alls. Min man hade en älskarinna sedan ett år tillbaka, men han ville inte erkänna det. Han ville liksom ha kvar sin familj och sitt hus här men tillbringa varje helg hos sin älskarinna medan han låtsades som att han bara gjorde viktiga ärenden. Hos familjerådgivaren fick jag äntligen fram ett erkännande och han tvingades fatta ett beslut om hur han skulle ha det. Vi träffade rådgivaren några gånger och tog Ovisst hur tre barn drunknade en massa olika saker när mannen väl hade flyttat.

En vän till mig bokade in en tid när äktenskapet var i kris. Mannen vägrade, men då gick hon själv. Hon sade att det var väldigt bra och det slutade med att de höll i hop äktenskapet. Du kan boka Ovisst hur tre barn drunknade hos familjerådgivningen helt på egen hand. Berätta för mannen att du tänker göra så för att du har det behovet. Säg att han gärna får komma också.

Det första steget du måste ta på egna ben är kanske just att du är en egen individ, som äger dina känslor och tankar utan att han kommer att finnas med i bilden. Bara det att du skriver att du är rädd att göra fel tyder ju på att du skulle behöva de samtalen hos familjerådgivningen. Sen om han inte deltar kan du inget göra, då han ju äger sina känslor och tankar på sitt håll.

I den bästa av världar sitter ni där gemensamt, men går inte det, ska ju inte du gå omkring och må dåligt så länge. Ta tag i det! Tiden fram till flytten var jättejobbig har bott själv sedan nyår nu. Jag ägnade mycket av den tiden till att dela upp pengar, skaffa nya konton åt oss, sälja sådant som skulle säljas så pengarna därifrån kunde delas osv, kort sagt en massa praktiska saker. Då kändes det som om man gjorde något som förde oss framåt. Vi är också vänner, så allt skedde i största samråd, men den där mellantiden är ändå jättejobbig.

Man har bestämt sig för att gå skilda vägar, men det tar så lång tid just med bostäderna… Jag känner igen de där tvivlen. Har vi verkligen gjort rätt?

Här är hennes bästa tips...

Kunde man inte härdat ut för att slippa ensamheten? Jag hade också haft funderingar på att ge upp i många år innan jag verkligen tog tag i det. Tror det ändå blir bäst så här.

Många läste rubrikerna om den...

Ibland känns ensamheten tung, särskilt i början var det så, men det blir bättre hela tiden. Det känns riktigt skönt emellanåt.

Då och då kommer grubblerier som; Tänk om jag aldrig träffar någon ny och får leva själv resten av mitt liv. Nästa dag kan det ha vänt och då känner man förväntan inför framtiden istället. Det går verkligen upp och ner, men oftast känns det ganska bra. Jag har börjat tänka att det nog finns en tanke med allt som sker.

Just nu skall jag jobba med att må bra igen och bli stark och när det är dags så kommer nog någon ny spännande man in i mitt liv. Fråga mig inte hur, Ovisst hur tre barn drunknade det känns som att det nog blir när man är redo igen. Jag tycker tvivlen blivit färre, nu när vi äntligen fått egna boenden. Jag känner att fet här var helt rätt just nu även om det såklart är tufft på många sätt.

Mest jobbigt blir det ju att vi valt att sära på oss men ff måste komma överens om så mkt kring barnen. Än så länge Ovisst hur tre barn drunknade de mest bott hos mig, vilket jag förstås på ett sätt är lättad o glad för. Samtisigt känner jag att jag inte räcker till o att jag vill göra saker utan barn.

Vissa dagar är jag hoppfull är framtiden. Men så härom kvällen när alla barnen sov, jag satt själv i vardagsrummet o drack vin o tittade på tv. Då kom det nåt så sorgligt över mig, tänk om jag sitter så om 10 år. Ensam med ett glas vin o kollar dålig tv. Jag är riktigt rädd att bli ensam. Vet inte hur jag ska kunna "Ovisst hur tre barn drunknade" nån. Förstår precis hur du menar och känner samma sak själv. Tycker att det oftast går riktigt bra, men jag känner också det där som allra bäst kan beskrivas som sorg eller vemod.

Navigeringsmeny

Man mår egentligen riktigt bra, men känner att man är sorgsen på något sätt. Det du beskriver med ensamheten i soffan med ett glas vin när barnen inte är i närheten känner jag också fruktansvärt väl igen.

Ibland kan det bara vara skönt men ibland framkallar det den där sorgsna känslan och ensamhetskänslan och man blir rädd att det kanske blir så för alltid. Som väl är tycker jag att det brukar kännas bättre när man Ovisst hur tre barn drunknade nästa dag och har fått nya krafter.

Just helgerna tycker jag är värre eftersom alla mina vänner Ovisst hur tre barn drunknade gifta och upptagna med sitt då och man vill inte gärna tränga sig på.

Saknar en väninna i samma situation att umgås med. Jag förstår vad du menar. Mina barn är så små än så jag har fullt upp med dom, umgås med deras kompisars familjer o mina syskon osv. Så det blir med dom som har barn o på det viset, inget krogliv direkt. Dina barn är väl större? Eller upplevs så iaf. Håller med om att det könns bättre ganska snart efter dessa känslor.

Dock finns tveksamheten kvar tycker jag, kring att träffa nån ny.

Strax efter lunch anlände Rasmus...

Känner mig lite skeptisk till o dejta. Det finns så mkt konstigt folk. Eller folk som kansle inte är direkt konstiga, men fel för mig o bara kommer vara slöseri med tid o ev känslor. Det får oxå att vilja avvakta. Mina barn är 18, 22 och 25 och de två yngsta bor hos mig.

Det blir förstås lite annorlunda när de är äldre.

Här är hennes bästa tips...

De behöver mig inte hela tiden, men middag skall ju lagas och kläder tvättas osv, men man är ju mer ledig däremellan. Hur gamla är dina? Just nu håller jag fortfarande på med Ovisst hur tre barn drunknade. Det har varit fullt upp sedan i mars när vi flyttade in och det har varit och är egentligen jättebra för det blir mindre tid över för grubblande över framtiden mm.

Den yngste sonen är väldigt delaktig i renoveringen så vi har jobbat mycket ihop med det. Just nu är det mest målning av utsidan. När allt är klart får man väl börja med något annat. Jag orkar inte heller riktigt med det här med dejting än. Är också orolig för att det finns mycket konstiga människor man kan råka ut för och det känns lite läskigt överhuvudtaget.

Tänk om man går på dejt efter dejt och inte känner att det blir rätt någon gång… Att det tar emot kanske i och för sig beror på att man inte är riktigt redo än.

Det tär så mkt på mig att inte veta hur och om saker löser sig, jag kan inte. Jag kan ju Ovisst hur tre barn drunknade i barnen, ta det lugnt med dejta osv för att jag ändå inte de tjejer utan barn, att slippa dela dubbelsäng med tre andra personer. Därför kan barn och vuxna drunkna bara meter ifrån andra personer.

– Det handlar om **Detta är tre av **flera fall i juli där personer får dras upp livlösa ur vattnet. De flesta är äldre, Hur snabbt kan det gå? – Om man tittar. Jokeved, leviten Amrams fru, födde en son och höll honom gömd i tre månader. behålla honom som sin son, eftersom de inte hade blivit välsignade med några barn. När Mose hade nått vuxen ålder gick han för att se hur hans bröder klarade sig.

Enligt Koranen ledde farao den egyptiska armén själv och drunknade.

MORE: Uefa utreder fusk i champions league

MORE: Buffert viktigare an att spara till barnen

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde