Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

146.8m FM

Amnesty vapen sprids alltfor latt

opinion

Journalister och människorättsaktivister fängslas i Turkiet.

Min bror är i Tyskland...

Civilsamhället trycks tillbaka efter den misslyckade statskuppen President Erdoğan skaffar sig allt mer makt. Men vad driver honom? Och hur ska vi egentligen förstå Turkiet? Det diskuterades vid ett seminarium på Utrikespolitiska institutet i Stockholm den 19 mars. Larissa Gharavi och Ali Gharavi, IT-konsult Amnesty vapen sprids alltfor latt satt fängslad under flera månader i Turkiet efter ett tillslag mot ett människorättsseminarium i juli Plötsligt stormar mer än 20 arga män in i konferensrummet.

Den svenske it-konsulten Ali Gharavi förstår inte vad den turkiska polisen säger. Det Amnesty vapen sprids alltfor latt den 5 juli och Ali Gharavi befinner sig på ön Büyükada, sydost om Istanbul, för att delta i ett möte om digital säkerhet och mental stress tillsammans med nio andra människorättsförsvarare, däribland Amnestys Turkietchef İdil Eser.

Polisen för Ali Gharavi till polisstationen. De tar hans klocka, mobil, kläder — till och med skosnörena. Han sitter i en cell och hör andra fångar ropa till varandra på turkiska, förstår inte ett ord. I två månader hålls han helt isolerad från världen. Han får inte ha någon kontakt med sin fru Larissa Dickey. På en sådan plats slutar din verklighetsuppfattning fungera.

Du kommer helt enkelt inte ihåg vem din fru är, hur din mamma ser ut eller vad din moster heter, säger Ali Gharavi. Han står längst fram i Sverigesalen på Utrikespolitiska institutet tillsammans med Larissa Dickey. Paret berättar om ovissheten. Att inte veta vad som hände eller skulle hända. Det visade sig att de tio människorättsförsvararna stod åtalade för att ha planerat ett uppror, och för medlemskap i och stöd till en terrororganisation. I oktober släpptes Ali Gharavi mot borgen.

Turkiet-seminariet lockade många besökare. Det här är bara ett exempel på läget för människorättsaktivister, feminister, journalister och oppositionspolitiker i Turkiet. Helin Sahin, handläggare vid Palmecentrets Turkietprogram, berättar att situationen för civilsamhällesorganisationer förändrats drastiskt efter den misslyckade statskuppen i julioch det efterföljande undantagstillståndet. Mötesmöjligheterna begränsas kraftigt, säger hon. Enligt Helin Sahin anklagas många som är verksamma inom det civila samhället för anknytningar till den kurdiska terrorstämplade organisationen PKK, Gülenrörelsen, som anklagas för att ligga bakom kuppförsöket, eller olika vänsterorganisationer.

Majoriteten av kvinnoorganisationerna som verkar i sydöstra och östra Turkiet har också stängts ner av regeringen.

Även många skyddscenter för våldsutsatta kvinnor har slutat med sin verksamhet. Helin Sahin, statsvetare och verksam vid Palmecentrets Mellanöstern och Nordafrika-program. Till vänster Arne Amnesty vapen sprids alltfor latt, professor i historia vid Stockholms universitet som var moderator. Mord på kvinnor har ökat och när någon anmäler brott hotas både den som anmäler och deras juridiska ombud, säger Helin Sahin.

Turkiet har flest fängslade journalister i världen. En av dem som suttit inne är Can Dündar, tidigare chefredaktör för dagstidningen Cumhuriyet. "Amnesty vapen sprids alltfor latt" deltar i samtalet via Skype från Tyskland, där han nu bor i exil.

Can Dündar arresteradesanklagad för spionage, efter att tidningen avslöjat hur den turkiska underrättelsetjänsten MIT illegalt transporterade vapen till islamistiska rebeller i Syrien. I dag är han arresterad i sin frånvaro och riskerar 20 års fängelse. Cumhuriyet avslöjade den 29 maj hur turkiska säkerhetstjänsten MIT smugglade vapen till islamistiska rebeller i Syrien. Flera av hans kollegor sitter fortfarande fängslade eller har släppts mot borgen i väntan på rättegång.

Organisationens ordförande är också bakom galler. Att leta efter, skriva och prata om sanningen är förbjudet. Du måste vara mycket modig för att göra det, säger Can Dündar. Han berättar att regeringen kontrollerar majoriteten av medierna. Bara en liten grupp självständiga journalister kämpar fortfarande, sitter i fängelse eller är arbetslösa. När Can Dündar och hans kollegor släpptes år uttryckte president Recep Tayyip Erdoğan att han ogillade rättens beslut. Det första regeringen gjorde efter att undantagstillståndet införts var också att fängsla åklagare och domare i landet.

Han är besviken på Europadomstolen för mänskliga rättigheterna i Strasbourg, som han menar är alltför passiv:. Bitte Hammargren är ansvarig för Mellanöstern- och Nordafrika-programmet på Utrikespolitiska institutet.

Hon beskriver president Erdoğan som en makthungrig person. Han byter åsikter och är en taktiker, det som är konsekvent är vägen mot makten, säger hon. Bitte Hammargren berättar att Erdoğans blickdå som nyvald premiärminister, var helt riktad mot de europeiska huvudstäderna.

EU-frågan var ett sätt för honom att få in militären i barackerna. I samma veva visade han öppenhet i frågan om förtrycket av kurderna och hans parti AKP fick många kurdiska röster. I dag ser vi ett helt annat Turkiet, menar hon.

Erdoğan har valt kriget mot kurdiska PKK Amnesty vapen sprids alltfor latt kriget mot de kurdledda styrkorna i norra Syrien av taktiska skäl; för att säkra makten. Bitte Hammargren jämför EU och Turkiet med ett förlovat par som tyckte ganska bra om varandra en Amnesty vapen sprids alltfor latt i tiden, men där det nu är iskallt i relationen:.

Det finns också frågor där EU och Turkiet alltid har gemensamma intressen genom Turkiets geografiska läge, migrationsfrågan, handeln och vissa säkerhetsfrågor. Bitte Hammargren ser många hållpunkter på vägen hit.

År blev Erdoğan för första gången bränd av EU. Han tog en politisk risk och satsade på Kofi Annans, dåvarande generalsekreterare för FN, plan för att återförena grek- och turkcyprioter på Cypern.

Logga in på Dagens Nyheter

Den turkiska militären var emot och ville få bort Erdoğan. Turkcyprioterna röstade ja till planen i folkomröstningen. Och den planen var ju inbäddad i tanken Amnesty vapen sprids alltfor latt hela Cypern skulle bli EU-medlem, och det blev de, trots att Annan-planen inte gick igenom. Ett annat vägmärke är när Erdoğans auktoritära stil började växa i och med att han lyckades få allt större procentsatser i valen, särskilt Då ökade också korruptionsmisstankarna mot honom.

Han byggde dock upp sin makt med hjälp av Gülenrörelsen. Rörelsen är nu utpekad att ligga bakom kuppförsöket i juliförklarar Bitte Hammargren. Men vad är det Amnesty vapen sprids alltfor latt för Turkiet som han vill skapa om han lyckas vinna nästa presidentval år ? Efter Ungturkarnas maktövertagande utlovades jämlikhet för alla medborgare i det Osmanska riket som då omfattade delar av Balkan och stora delar av Mellanöstern.

på Rivanos livsfragment kan man...

Den som vill försöka förstå Turkiet behöver veta något om det Osmanska riket i slutet av talet och början av talet. Det förklarar Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet. Ungturkarna, en grupp unga, västutbildade personer, hade bestämt sig för att Turkiet skulle utvecklas. De startade partiet Kommittén "Amnesty vapen sprids alltfor latt" enhet och framsteg, som Amnesty vapen sprids alltfor latt makten genom en ganska oblodig statskupp Först försökte de utveckla en demokratisk stat med mänskliga rättigheter.

Men i Första världskriget allierade sig Osmanska riket med Tysklands och Österrike-Ungern och när det militära läget försämrades blev nationalismen viktigare för det krackelerande imperiet. Det här slutade under — med den moderna tidens kanske första folkmord, förövat mot kristna grupper, framför allt armenierna, säger Klas-Göran Karlsson.

Folkmordet på armenier och andra kristna grupper fick uppmärksamhet i omvärlden. Här en rubrik i New York Times 15 december Klas-Göran Karlsson berättar att det här kan beskrivas som det arketypiska moderna folkmordet; ett folkmord som förövades med alla de rekvisit som tillhör det moderna samhället. Det vill säga en strävan efter en nationalstat, att skapa en homogen stat med så få minoriteter som möjligt och att lyfta fram nationalismen som den viktigaste idéströmningen. Man lyckades faktiskt skapa nationalstaten Turkiet, med förfärliga medel.

Han förklarar att många av de spänningar och motsägelser som finns i den turkiska historien också finns i den sen-osmanska tiden. Det handlar om nationalstatsidealet som ständigt utmanas av idealet att bygga ett imperium. Men också om en obalans mellan satsningar Amnesty vapen sprids alltfor latt ekonomisk och militär modernisering utan motsvarande satsning på demokrati och mänskliga rättigheter.

Turkiet utvecklas efter Första världskriget till ett sekulärt land, men aldrig ett sekulärt land där religion blir en ensak för varje individ. Det utvecklas ett civilsamhälle, men civilsamhället får sällan utvecklas utan statens inblandning. Mustafa Kemal Atatürk, den turkiska republikens förste president, inledde på talet en sekuralisering. Här besöker han universitetet i Istanbul där kvinnor och män studerade tillsammans. Det armeniska folkmordet lever i högönsklig välmåga även i dag, just för att det finns en stat som heter Turkiet som satser hela sin stats resurser på att förneka det.

Det är ganska oerhört i folkmordets historia. Vid en förhandling den 31 januari beslöt en domstol i Istanbul att villkorligt frige Amnestys ordförande, Taner Kılıç.

Han hade då suttit nästan åtta månader i fängelse sedan han greps den 6 juni och på felaktiga grunder anklagades för att tillhöra Fethullah Gülen-rörelsen.

På kvällen den 31 januari väntade representanter för Amnesty och Taner Kılıçs familj på att han skulle komma ut ur fängelset.

Det visade sig dock att åklagaren hade överklagat beslutet och en annan domstol beslöt att Taner Kılıç ska hållas kvar i häkte. Rättegången kommer att fortsätta först den 21 juni. Den 11 mars uppmärksammade Amnesty Amnesty vapen sprids alltfor latt om i världen att Taner Kılıç, Amnestys ordförande i Turkiet, fyllde år.

Taner Kılıç har suttit i häkte sedan i juni På Taner Kılıçs födelsedag den 11 mars arrangerade Amnesty International protester i många länder för att kräva att Taner Kılıç friges. I Stockholm bjöd Amnesty 06 Turkietgrupp på tårta på ett kylslaget Medborgarplatsen. Denna studies fokus är att ge insyn i bilden av den svenska vapenexporten så som den framställs i press. Detta innebär hur Amnesty: vapen sprids alltför lätt.

Amnestys kampanj ”En aktiv röst” går också in i slutfasen. Cirka 15 åhörare samlades, trots att Amnesty på fredagen inte hade fått Det finns inga ”säkra” länder att sälja vapen till. Där har vi varit alltför blåögda och det är dags att skärpa upp Hilda Jurvanen: Det borde spridas mycket mer information. Risken för människorättsbrott och krigsförbrytelser ökar genom att världens regeringar inte hårdare försöker reglera hur vapen transporteras.

MORE: Pendlare far vanta pa granslattnader

MORE: Bildt det var kemvapen som anvandes

MORE: Vi maste borja reglera forsaljningen av vapen

DU ÄR HÄR: